Förväntningar på lågkonjunkturen

Igår, den 29 augusti, presenterade Konjunkturinstitutet den senaste uppdateringen av Konjunkturbarometern som visar konjunkturläget i Sverige. Den visade att vi faller allt djupare ned i långkonjunkturen som pågått några månader. Nedan finns en graf för hur utvecklingen har varit de senaste 20 åren.

Ett värde under 100 signalerar lågkonjunktur och ett värde över 100 signalerar högkonjunktur. Som synes har vi haft tre längre perioder med lågkonjunktur under den här 20-årsperioden. Den första perioden sträckte sig från januari 2001 till mars 2004 och sammanföll med IT-kraschen. Den andra lågkonjunkturen kom i samband med Finanskrisen och höll i sig mellan maj 2008 och november 2009. Den senaste lågkonjunkturen inträffade september 2011 till september 2013. Sedan maj i år befinner vi oss under 100-nivån och man kan väl konstatera att den fjärde lågkonjunkturen på 20 år nu har kommit. 

Vad kan vi då förvänta oss på börsen av den nya lågkonjunkturen? Kommer blodet att flyta på gatorna och kurserna halveras? Inte nödvändigtvis faktiskt. Jag har kollat upp hur börsen har betett sig under de tidigare lågkonjunkturerna och även tittat på ett gäng bolags kursutvecklingar samt hur de hanterat utdelningarna under perioden. Det visar sig att i de tidigare fallen så har börsen legat avsevärt före i sin utveckling. Vid lågkonjunkturen i början på 00-talet så toppade börsen hela 11 månader före lågkonjunkturen började och bottnade ungefär halvvägs in i densamma. Nästan samma sak hände vid följande lågkonjunktur. Vid lågkonjunkturen i början på 10-talet så toppade börsen bara fyra månader för och bottnade redan samma månad som lågkonjunkturen inleddes. Följande två år av lågkonjunktur steg börsen alltså. Den här gången låg börsen bara en månad före då toppen inföll i april 2019 medan lågkonjunkturen började i maj. Följaktligen så är det svårt att dra några direkta slutsatser av de lågkonjunkturer som har varit. Det som också är skillnaden mot förut är att räntorna aldrig har varit så låga som de är nu. Vid varje lågkonjunktur under den här perioden har Riksbanken sänkt räntan kraftigt för att stimulera den svenska ekonomin, men den här gången ligger räntan redan rekordlågt. Går det verkligen att sänka mer och ger verkligen mer minusränta önskad effekt? 

Jag har gjort en sammanställning av hur det har gått för några av mina mest namnkunniga innehav under de här tre lågkonjunkturerna samt lagt till några andra populära bolag. Tabellen avser alltså hur bolagen agerat under de år då det varit lågkonjunktur. Under IT-kraschen och Finanskrisen så föll alltså kurserna långt innan lågkonjunkturen inleddes. Den här gången har det inte skett någon sån skarp krasch innan lågkonjunkturen så det kan vara intressant att kolla på hur bolagen agerat under de aktuella lågkonjunkturerna. 

	Lågkonjunktur 1	Lågkonjunktur 2	Lågkonjunktur 3
Pågick under tiden	jan 2001-mars 2004	maj 2008-nov 2009	sept 2011-sept 2013
Antal månader	38 månader	18 månader	24 månader
Börsen toppar och bottnar	Börsen toppar feb 2000, vänder sept 2002	Toppar juli 2007, bottnar nov 2008	toppar maj 2011, bottnar sept 2011
Börsen toppar och bottnar i förhållande till lågkonjunkturen	Toppar 11 månader före LK och bottnar 18 månader före LK slutar	Toppar 11 månader före LK och bottnar 12 månader före LK slutar	Toppar 4 månader före LK och bottnar samma månad LK börjar
Axfood	Gick upp 200 % och höjde utdelningen 2001-03	Oförändrad kursutveckling och sänkte både 2008 och 2009	Upp 30 %, höjde 2013 och inga sänkningar
Castellum	Gick upp 90 %, höjde utdelningen hela perioden	Oförändrad kursutveckling och höjde utdelningen hela perioden	Gick upp 10 % och höjde utdelningen hela perioden
Handelsbanken	Ned 10 %, höjde utdelningen hela perioden	Upp 20 %, sänkte 2008	Upp 60 %, höjde under hela perioden
Intrum	Ned 20 %, sänkte 2003	Ned 15 %, höjde under hela perioden	Upp 100 %, höjde under hela perioden
Latour	Ned 10 %, en höjning under perioden, inga sänkningar	Ned 5 %, sänkte 2008	Upp 70 %, höjde under hela perioden
NIBE	Upp 210 %, inga sänkningar	Upp 40 %, inga sänkningar	Upp 60 %, inga sänkningar
SEB	Ned 5 %, höjde 2004 annars oförändrat	Ned 35 %, ställde in utdelningen 2008	Upp 95 %, höjde under hela perioden
Tele2	Ned 20 %, betalade utdelning första gången 2003, höjde 2004	Ned 15 %, höjde under hela perioden	Ned 20 %, sänkte 2013
Investor	Ned 45 %, sänkte 2002-03	Ned 15 %, sänkte 2008	Upp 65 %, höjde under hela perioden
Hennes & Mauritz	Upp 15 %, inga sänkningar	Upp 25 %, inga sänkningar	Upp 35 %, inga sänkningar
Volvo	Upp 40 %, höjning 2004 annars oförändrad	Ned 30 %, sänkte 2008-09	Upp 25 %, oförändrad 2011-13
Ericsson	Ned 75 %, drog in utdelningen 2001-03, återinfördes 2004	Ned 15 %, höjde under hela perioden	Upp 35 %, höjde under hela perioden

Noterbart är att den senaste lågkonjunkturen knappt hade nån påverkan på kurserna eller på utdelningarna. Vid IT-kraschen och finanskrisen gick det betydligt sämre. Hur det kommer gå denna gång går naturligtvis inte att säga. Vissa bolag har pratat om nedskärningar och några har vinstvarnat. Misstänker att det kommer fler såna besked i nästa rapportperiod. Det kommer säkert också bli några sänkningar av utdelningen i vår.