Innan jag började läsa boken hade jag naturligtvis hört talas om Wallenbergarna och visste att de har och har haft en viktig ställning i svenskt näringsliv under flera generationer. Dock hade jag ingen aning om vilken unik position de har haft i det svenska samhället och vilken enorm påverkan de har haft på näringslivet men också på politiken och forskning med mera.
Familjeimperiet, som Wetterberg kallar det, skapades alltså av André Oscar Wallenberg. Han grundade 1856 Stockholms Enskilda Bank, det som idag är SEB (Skandinaviska Enskilda Banken efter samgåendet 1972 med Skandinaviska Banken). A.O. Wallenberg hjälpte till att skapa det moderna bankväsendet i Sverige och finansierade uppstarten av bolaget som sedermera fick namnet Atlas Copco. Redan 1878-79 var det dock nära att Stockholms Enskilda Bank gick i graven efter en finanskris som drabbade banken hårt. Den räddades dock av svenska staten i slutändan. Krisen satt dock djupa spår i släktens medvetande och gjorde att de var betydligt försiktigare med sina investeringar framgent, vilket räddade dem i senare kriser när andra föll.
Andra generationen utgjordes av sönerna Knut Agathon och Marcus sr. A.O. Wallenberg hade 21 barn (!), men bara dessa två fick förtroendet att leda familjens företag. Knut och Marcus sr utökade familjens sfär genom att investera i industriföretag och så kallade snilleföretag som AB Separator (senare Alfa Laval). Genom deras investeringar fick de viktiga poster inom företag som SKF, ASEA (nuvarande ABB) och Atlas (Atlas Copco) och hade starkt inflytande över företagens utveckling. Genom familjens investmentbolag Providentia och Investor utövades ytterligare makt. Knut var under första världskriget svensk utrikesminister och bildade stiftelsen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som länge var viktig för svensk forskning.
Knut och Marcus sr hängde kvar länge och tredje generationen var i 40-års åldern när de fick ta över. Marcus sr söner Jacob och Marcus jr tog över stafettpinnen. Även Jacob och Marcus jr var mycket engagerade i svensk utrikes- och handelspolitik under andra världskriget. De var dock långt i från goda vänner med varandra och var oense om det mesta. Under efterkrigstiden expanderade den svenska industrin kraftigt och med den även Wallenbergarnas position. Listan är lång med företag som de varit engagerade i, t ex Ericsson, SAAB och Astra (AstraZeneca).
Boken är en nådig lunta, med detaljerade beskrivningar av familjens förehavanden under åren. Jag tyckte det var spännande att läsa om dagens kända industriföretags ursprung och hur Wallenbergarna var instrumentala i deras utveckling. Det finns ingen annan familj som haft ett sådant inflytande, under så lång tid, på det svenska samhället som Wallenbergarna. Frågan är om det kommer fortsätta så. Just nu är det femte generationen som styr skutan och åtminstone jag ser ingen pågående stagnation. Boken fokuserar väldigt mycket på männen i familjen, kvinnorna nämns knappt. Tyvärr har det varit så från början att det var männen som skulle ta över, medan döttrarna skulle giftas bort. Onekligen verkar det som att detta fortfarande gäller, fem generationer senare.
Jag tycker verkligen du borde läsa boken om du vill veta mer om familjen Wallenberg, Investor och alla de företag som de har varit involverade i under Sveriges industrialisering och fram till nutid. Jag kan ju lägga till att inläggets titel är namnet på en svensk film om Raoul Wallenberg, som räddade tiotusentals ungerska judar under andra världskriget. Även om han aldrig hade någon roll inom familjens affärer så är han nog den mest välkände Wallenbergaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar